• Gert Olsson

Väckarklockselände och vildmarkskänsla


Sätter mig yrvaken upp i sängen. Ser ljust ut bakom rullgardinen. Klockan redan 05.15 - skit! Jag skulle ju varit uppe för en timme sedan! Klockan har ju inte ringt! Svettig rusar jag omkring - gröt, mackor, kaffe, fotogrejor, en extra tröja. Inte alls kul när jag spetsat in mig på en tidig morgon vid sjön Trehörningen. Kommer i alla fall iväg. Solen går upp 05.50 och det kommer jag ju att missa. En tröst i alla fall att ingen vägbom spärrar den på kartan nyfunna vägen till en för mig ny sjöbekantskap i kommunen. Dimmorna sköljer över vattenytan och morgonens gyllene färger dröjer sig kvar än ett tag. Morgonens stress lägger sig och blir snabbt bortglömd.

Från sjön hörs kanadagässens kacklande och i en snygg rad lösgör de sig ur dimslöjorna. Några storlommar har en något mera livlig uppvisning i bortre sjöänden. Ett bekant ljud gör sig gällande från en trädtopp i närheten - fiskgjusen, eller som det visar sig senare fiskgjusarna, förbereder sig för dagens frukostfångst.

Öar och kobbar omslutna av dimman skapar en atmosfär av vildmark. Kring den här sjön finns inte en enda sommarstuga eller annan boning om man undantar en liten koja en bit upp i skogen. En hel del båtar och en väl upptrampad stig utmed stranden skvallrar dock om att sjön inte så förvånande används som fiskevatten. Vänder man blicken upp mot skogen försvinner lite av vildmarkskänslan. Här är det mest vanlig produktionsskog med bara gran i rader. Dock hittar jag till min oförställda glädje på en udde en gammal skog med riktigt grova tallar och granar. Här växer orkidén knärot i riklig mängd. Riktigt ovanligt!


Det som hade börjat lite katastrofartat med försovning och uselt humör slutar riktigt bra och som en avskedshälsning seglar fiskgjusarna skriande över sjön.


Ja och väckarklockan ringde sedan 16.15 på eftermiddagen.


45 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Skogsorkidén