Idag besökte jag Ramnås i Öxabäck och en av kommunens bäst bevarade ängsmarker. Erik som bor på gården är ängens beskyddare. För några veckor sedan var vi några som tillsammans med kommunens miljökontor hjälpte till att slå ängen med lie. Då sparades också några områden där den senblommande gentianan växer. Ängen är mitt första försök till filmprojekt och jag har följt den från våren, genom sommaren och ska fortsätta och knyta ihop det i höst och vinter.
Nästa besök kommer jag att filma de ängssvampar som trivs gott här. Redan nu drog Erik iväg mig för att visa något han hittat. Jag har väldigt dålig koll på svampar, förutom kantareller och några till. Här rörde det ju sig inte om några matsvampar precis utan små, vid första anblick, oansenliga exemplar. Med hjälp av en app och vänner på Facebook lyckades vi komma fram till att nedanstående art tillhör slemmurklingar. Det är en liten svamp på kanske högst fem centimeters höjd. Dess skönhet blir man varse först på riktigt nära håll.
I närheten hade Erik också hittat en fingersvamp som skulle kunna vara Grå fingersvamp. Får nog avvakta expertutlåtande innan det går att säga. Appar i all ära, men när det gäller svampar har jag förstått att det krävs noggranna närstudier för att vara på den säkra sidan.
Ja, det är otroligt vad man kan hitta när man dyker ner den blöta morgondaggen. Helt klart värt besväret.
