Startar från torpet i Grimeton i god tid före soluppgången. Passerar Tvååker och så en liten bit på motorvägen mot Falkenberg innan det är dags att ta av mot Morup. En hastig titt vid Munkagårdsfloen, men där är det tomt så det bär vidare av mot Morups Tånge. Det första att förundras över blir den enorma mängden vitkindade gäss som fyller viken. En och annan grågås och några kanadagäss, men de är i minoritet. Drar mig till minnes första gången jag såg denna gåsart vid sjön Fävren. Det var rätt länge sedan och då var det en raritet.
På min promenad utmed den tångklädda strandremsan blir jag kompis med några hästar som tryggt betar av det korta gräset. Tänker att om jag går bland hästarna så skrämmer jag nog inte upp gässen. De kanske tar mig för en häst då? Trots mina ansträngningar kan tydligen fåglarna se skillnad på en häst och en människa. Det närmsta gänget tar till vingarna, men slår sig ner på säkert avstånd i vattnet.
Jag sätter mig på den höga, torra tångbanken som blir som en mjuk soffa. Dags för fika och spaning. Några vadare vadar förbi och en grupp kustpipare är de som vågar sig närmast. Så plötsligt mitt i en tugga av hustruns goda hembakta bröd, sveper en pilgrimsfalk förbi på låg höjd. Blev så överraskad att jag varken fick upp kikare eller kamera, men det dröjde bara några sekunder så var alla gäss och vadare i luften. De ville absolut inte bli överraskade av den snabbflygande rovfågeln.
En plätt med grunt vatten, sand och några stenar lite längre bort hade lockat till sig några mindre vadare och jag kunde urskilja större strandpipare och kärrsnäppa. Smyger mig långsamt ditåt och med lite ålning hamnar jag bakom en liten hög med ilandblåst tång. Vadarna håller sig på avstånd, men efter ett tag kan de inte motstå den lilla vattensamlingen och de kommer ivrigt pickande allt närmre. Trots en obekväm ställning kan jag avnjuta deras frukostbestyr en bra stund innan de tackar för sig och drar vidare till nästa matställe.
På tillbakavägen kommer jag in i en koflock där några gulärlor tacksamt tar emot de insekter som betande mular skrämmer upp. Det är något visst med Morups Tånge och idag har jag haft förmånen att dela den bara med hästar, kor och fåglar i en ljum sydvästlig bris. En bra morgon hos foggla i Morp.
